mayonaise

dagens tredje inlägg.
man kan nästan tro att jag inte har något liv.
men det har jag, oh yes indeed.
det är bara lite rörigt just nu & det är inte som det ska. definitivt inte.

seriöst.
allting svävar runt inom mig i aggressioner, besvikelse, frågor utan svar..
en sådan liten, men stor grej för dig. jag förstår din syn på saken.
det enda som kör mot rött i mina tankebanor är:  varför!?
kära gott folk, tänk aldrig på  er själva, det uppskattas aldrig och dem som uppmanar er (inte menat personligen mot Dig),
dem kommer förr eller senare hugga Dig i ryggen och ge dig världens åktur i flumrider.
för det är vad det är, flummiga, meningslösa knivar i ryggen!

det är så det känns. 
men ur ett mjukare perspektiv kanske.  
oh boy, jag vet att jag brusar upp mig själv för ingenting?
men jag faller så hårt.
det är inte bra för varken självkänslan eller självförtroendet. eller vänskapen.
men å andra sidan, jag är i otakt med alla 3 (ovannämnda).
så vad spelar det för roll ?


Jag blir bara så trött & besviken på en vänskap som man trodde skulle vara annourlundare.
ge mer glädje.
mina förväntningar har knäckts.
så, det kanske är bäst med en paus ?
men alla vet, att paus betyder slut.
så dagens fråga lyder nog såhär:

vadfan händer ?!?



it's the facts worth facing, faced way too late
it's the mission of modernity, go get what's yours
til there's nothing leftover to get no more

and it's not what we're owed, but it's what we've earned
and it's closer than we realise, and it's time now to burn